Min stamning och ett tack till alla (som jag har nära till hjärtat. Vänner,familj mm)

Jag har stammat så länge jag kan minnas. Det jag minns är att i lågstadiet och mellanstadiet var det inte nå so störde mig speciellt mycket. Jag körde på som vanligt och pratade med människor och syntes. Dock i högstadiet började jag tänka för mycket på att jag stammar. Det är tyvärr ett av mitt största misstag hittills. Jag började tänka och tro vad folk tyckte och sa om min stamning. Vad jag förstår sas det inte mycket om min stamning hos andra och jag har alltid haft lätt för att få kompisar och har aldrig varit utstött. Att veta att jag skulle redovisa på skolan om nåt i tex historia. Gjorde att jag blev nervös och tänkte,jag kan inte njuta av varken film eller att hänga med kompisar för jag hade alltid "redovisningen" i bakskallen. Oftast gick det bra. Men bäst gick det när jag kom på att jag inte ska läsa ur ett papper utan bara hitta på ord allt eftersom. För då blev det inte lika krystat. Och det är en av dom bösta sakerna jag har kommit på. 
 
Men när jag skule börja gymnasiet i Arvidsjaur,var jag sjukt nervös! Hur skulle min klass vara,vad skulle dom tycka och vad skulle hända? Det som hände var att jag hade med mig några sköna polare från Malå,så jag var inte själv. Och det andra var att jag hamnade i en awesome klass! Med massa sköna människor. Jag fick t.o.m ett smeknamn :) Så jag oroar mig jämt i onödan. Tyvärr är det pga mitt egna fel. Att egentligen är det jag tycker det är konstigt och då börjar jag tänka på att andra mpste göra det också. Som tur är har jag börjat sluta med att tänka på stamning. Jag vet att den finns där,men jag bryr mig inte. Visst har man dåliga dagar och då stammar man lite mer,men det är bara att gilla läget. 
 
Det jag vill säga ett STORT tack är till mina kompisar (ni som är mig nära ska ta åt er. Ingen nämnd och ingen glömd) Klassen i Arvidsjaur för att ni va så sköna och att jag märkte att jag oroade mig i onödan. 
 
Jag är inte killen alltid tar första steget då man ska lära känna en ny människa. Men börjar ni prata film med mig så kan jag garantera er. Att jag kan prata i evigheter. 
 
Men min familj har alltid varit största stödet! Vi har också haft våra ups and downs angående stamningen,men ni har alltid varit där. Och det är jag grymt tacksam över!
 
Sist men inte minst,tycker jag att man ska kunna skämta över min stamning (inom en rimlig gräns) för det är viktigt att kunna skämta om sitt handikapp för att kunna hantera det. Och erkänn! Ibland är det förbannat roligt? 
 
H-h-hej D-dåå! :)
2012-12-20 @ 20:28:35 Allmänt Permalink

Kommentarer
Postat av: Carro kusin

Så underbart skrivet...du berör verkligen Johan . Kram

2012-12-20 @ 20:40:52
Postat av: Per

Cool like a fool in a swimming p-p-p-pool!

2012-12-21 @ 00:18:21
Postat av: Gabbsan

Hörrdu Johan, häpnade faktiskt när jag läste att du stammar! Det är nog inte nåt man uppmärksammar eller tänker på när man möter din glada och framförallt trevliga personlighet =)

2012-12-21 @ 00:30:42
Postat av: Anders

Fin läsning! Du är stark!

2012-12-21 @ 03:20:27
Postat av: Wänne

Tack Carro,Gabbsan och Anders för era fina ord. Dom värmer verkligen. Och tack Per för det underbara skämtet från en fantastisk serie:)

2012-12-21 @ 10:56:10
Postat av: Robin

Storhet lyser genom. Från dag ett tyckte jag att alla ni Malåbor som hamnade i klassen var otroligt sköna.

Nu när jag fått distans till allting, när jag själv står i Anci Jonssons lärarroll och tvingar elever att prata inför klassen tänker jag på dig ibland. I Svenska C tror jag vi höll fem tal inför klassen och du dominerade varje gång. Jag vet inte hur du upplevde det men jag var alltid sjukt impad över hur du gång efter annan besegrade stamningen. Till sist tänkte man inte på den.

Much love.

2012-12-21 @ 15:52:38
URL: http://internetzombierobots.blogspot.com
Postat av: Wänne

Åh! Tack så mycket Robin! Men det var nog tack vare er och den sköna klassen som gjorde att det gick bra. Det gör allting så mycket lättare när man har fina människor runt omkring sig. Tack för dom varma orden,än en gång!

2012-12-21 @ 16:12:08
Postat av: Sandy Sandy

Winner!

2012-12-29 @ 00:25:26
Postat av: Ingela

Johan (för mej kommer du aldrig att ha nåt annat namn...) du är grym. Fick tips om din blogg i dag och har läst en bit, men jag lovar att jag kommer att läsa vartenda inlägg. Läs igenom själv det du skriver då och då och tänk på att allt detta finns på insidan och den som inte har tid att lyssna på det om du vill säga det i tal är en loser. Men skriva är också bra, jag vet. Det är ett bra sätt att sortera sina egna tankar och reflektera

2013-07-01 @ 19:42:41
URL: http://taigatankar.blogspot.se/
Postat av: Ingela

...över dem. Så fortsätt att skriva och håll ditt nyårslöfte. Jag hejar på fast du kanske inte kommer att höra det högt. Om jag vinkar lite till dej på byn så betyder det "heja heja"!

2013-07-01 @ 19:44:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0