Den nerviga resan Part 3

Efter att ha vaknat 782 gånger och trott att jag har varit framme i Stockholm,är äntligen stunden kommen. Man är härligt svettig efter en liten nervös natt,härligt pirrig inför intervjun och har en gråtfylld längtan efter min älskade morgonrock och Frasier. 
 
 
Efter att äntligen kommit fram till Stockholm,började mission impossible. Dvs att hitta åt nästa tåg till Alvesta. Självklart stod jag på rätt perrong,men visste ju inte det. Så jag valde att gå runt som en yr höna för att sedan skamset gå tillbaka till perrong 11. Just i detta nu sitter jag på tåget mot Alvesta. Ett byte till,sen är det dags för intervjun. 
Spännande,spännande...
 
 
Efter en lång tågresa,och att jag har lyckats lura folk med vart dom ska. Pga deras tro att jag ska kunna nåt. Ha! Säger jag bara,jag är ju stolt över att jag kom fram till Värnamo helt själv.  
 
Intervjudags...
 
Intervjun gick bra,jag blev väldig positivt inställd och dom var väldigt trevliga. Nästa fredag får jag veta om jag får jobbet eller ej. Oavsett vad dom säger,är jag glad att jag åkte ner och fick se nå annat än 50-skyltarna i Malå. 
 
 
Men först väntar en resa hem,som säkert innehåller en del överraskningar. (En dam skrämde skiten ur mig,när hon skulle snyta sig? Lät som hon andades in hela näsduken med näsan. Satan så äckligt och obehaglig ljud) 
 
Jaja! Ni får en liten Cliffhanger ala 24. Likt Jack "The Man" Bauer så tar jag dagen som den kommer..
 
Samt som den uppföljare-kåta jäveln jag är,liksom George Lucas. Så blire en Part 4. Ni måste ju få veta hur det slutar.
 
To be continued...
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0