Nyss hemkommen från en sjukt jobbig,men riktigt rolig träning. Där man fick svaren man väntade sig.
1: Ja,Wänne! Du är armsvag!
2: Nej,Wänne! Din cola-mage är inte muskler!
3: Nej,Wänne! Du har fortfarande inte hittat din kondis. ( Jag skyller allt på Indy Jones. Som inte gjort sitt jobb. Ska han inte vara bra på att hitta saker? Fucking Indy! )
Men som sagt,det var en rolig träning. Och det är som vanligt skönt när det är gjort. Kommer dock garanterat att kännas imorn...
Men nu till en helt annan sak. Alla som känner mig,vet och har sett mitt ack så vackra hår med fina lockar (likt min systerdotter M) har försvunnit. Det började redan i gymnasiet tror jag. Där jag hade ungefär likadan frilla som Gervinho i Arsenal (Vet ni inte vem det är,får ni googla honom). Oftast accepterar man ju sånt. Speciellt när man märker att man måste göra en såkallad combover för att försöka täcka det höga hårfästet och flinten. Men nej,jag körde på med att spara ut Hobbit-frilla+combover. Dom enda som tyckte det var snyggt var jag,mina förädrar ( dom var ju tvungen) och Siri (Våran gamla hund.Hon sa inget,för hundar kan ju inte prata heller! Haha! Eller Scooby-Doo kan ju det. Så kanske Siri hade en åsikt men höll inne den för att vara snäll?) Anywho! När jag gick ut gymnasiet körde jag fortfarande med den "stilen". Tills jag en dag insåg att detta funkar ej! Acceptera Wänne! Eller forever live in denial!!
Sagt och gjort. Några år senare rakade jag mig. Känslan var grym! Vinden smekten min kala hjässa,schampo-inköpen minskade och morgonfrisyren var ett minne blott. Jag hade accepterat mitt öde. Åren har gått. Jag har mixat mellan att ha snagget eller Balotelli-frilla (Ni som inte vet vem Balotelli är,kan såklart googla honom). Och jag har varit nöjd över dom alternativen. Det har passat mig. Inget komplicerat,utan det har varit enkelt men rätt snyggt.
Nu åter till varför jag drar upp det här om mitt hår. Ikväll efter träningen,när folk sitter och pratar med varandra i vanlig ordning. Så skulle jag säga nå till min Broder P. Då hör jag min Kusin T säga "Wänne! Titta på P igen!" Okej tänkte jag. inge konstigt med det. Då hör jag Kusin T igen "Nu är det nära!" (Med ett leende såklart) "Vadå?" Undrade Wänne (lugnt och sansat) Kusin T igen "Du börjar se ut som Zidane!" Åh tänkte jag! Menar han min spelstil ute på planen? Att jag är lika bra som Zidane var? Lite stolt blir man ju och börjar brösta upp sig. Tills man hör Kusin T igen " Du har snart likadan frilla som Zidane!" (med ett leende såklart!) och ni som inte vet hur Zidane ser ut,kan ju googla honom.
Så tydligen kan man bli mer tunnhårig än vad jag redan är! Jag som hade accepterat en värld,en miljö där jag är snaggad eller har Balotelli-frilla. Måste jag nu (mest troligt) acceptera en värld utan hår på skallen. Ve och fasa alltså! Men det positiva är ju att man inte behöver boka och betala för klippning. Sen behöver man ju inte...eh..man kan alltså...eh..
Äh! Jag kommer på nån mer grej som är positivt med att vara hårlös.Men just nu är jag innte på stadiet. Acceptera ditt hår. Det är ditt hår ingen annans och så är det bara. Så nästa gång vi ses. Så kanske men bara kanske är jag en äkta flintis.
Wänne (snart ser jag ut som Uncle Fester i Familjen Addams) säger hejdå,hejdå!
