lifeofwnne.blogg.se

Med rappa steg, och nån Macklemore låt i lurarna, och vinterns kalla vind mot min snok. Så gick jag mot badhuset, för att förbereda mig på motionssim. 

Väl framme betalade jag den rimliga summan på 40 kr. ( vem behöver äta?) slet av mig mina kläder och tog på mig dom hetaste (och enda) badshorts jag hade hemma. Dock var dom inte röda, som i Baywatch. Men blåa. Blått är hot sägs det, så jag var nöjd. 
Duschade av mig smutsen aka min kroppsodör och alternativt några matrester i det "feta och maffiga" skägget. Sen begav sig jag och min personal trainer ut till bassängen. Jag vet inte hur min PT kände sig. Men jag ville bara sjunga ut nån Hasselhoff-låt samtidigt som jag lekte Mitch Buchannon...Buchanon? ( hur stavas det? )

Men väl i vattnet, så slog verkligheten mig i facet likt Mike Tyson slog Alan i Hangover ( första och i princip enda sevärda i den trilogin). Jag upptäckte att jag var inte Mitch i vattnen. Jag var människan dom brukade rädda i serien. Maken till usel simmare finns inte. Visst, jag tog mig fram. Men jag svalde mkt vatten, och dreglade lika mkt som när jag springer. 

Men ack så roligt det var. Och det kändes att det tog på. Eftersom jag var helt slut, i både armar, ben och flås. Det är definitivt inte sista gången jag testar på motionssim. För hey, allt som gör att jag slipper undan löpning är en vinst in my book. 
Nä, nu blire serier resten av kvällen. Kanske jag slår på Baywatch för att få inspiration. Lära mig lite tekniker och hur man poserar snyggt. Hm....
Jaja, ha det bra tills nästa gång. 
Tada!