Förberedelse för Umeås talpedagoger. Tha finest!

I lördags, valde jag att avstå festande och sällskap, för att få lite Wänne-tid. Och med Wänne-tid menar jag film, godis, läsk och låst dörr. 
Filmen jag utsåg till kvällens nöje, var Titanic. Titanic, detta skepp som med likheter med mitt älskade Coventry. Såg så ståtligt ut, när dom var i Premier League, för att sedan köra på deras isberg. I detta fall, Aston Villa. Och efter det, så sjönk både Titanic och Coventry ner till botten. Havets botten och seriespelet. 
 
Titanic, tycker jag är väldigt bra. Trots sin längd, blir den aldrig tråkig. Det är iallafall min åsikt. Jag menar, den har typ allt. utom gore och zombies. Men det hittar jag i mn favoritfilm 28 dagar senare. Så det är cool! 
 
Men man blir ju som kär i karaktärerna i Titanic. Kate Winslets, är hur underbar som hellst i den. Sen blir man lite kär i Leos karaktär Jack. Han har ju talets gåva. Han lever livet, som man själv skule vija leva det. Ja! Jag vet att det är en karaktär, så ni behöver inte gå apeshit on me. Dvs kasta avföring. Dels för att det är taskigt, det är äckligt och man kan få sjukdomar. Sen är det onödigt också. Jaja, nog om avföring. 
 
Imorn, så drar jag alltså till Umeå och möter upp med en logoped. Förhoppninsgvis får jag lära mig nya tekniker och dela med mig av mina tankar om min stamning, Sen kanske jag också får talets gåva, men med mindre hack.
 
 
Visst , jag har talets gåva. Det sa min svenskalärare i Arvidsjaur, när jag gick i gymnasiet. Jag kommer aldrig att gömma dom orden. Aldrig. För det stämmer ju. Det tar bara lite längre tid. Men har ni tålamod, att vänta och lyssna på vad jag ska säga. Då blir nog nöjda. Ni får säkert höra det jag säger 2 ggr också. Eller kanske 7 ggr, beroende på vem det är och hur nervös man är. Ju mer nervös jag är, desto mer ska personen jag pratar med ta åt sig. För är jag nervös, betyder det att jag vill lära känna den personen. Jaja, jag ville bara dela med mig av mina tankar inför Umeå imorn och hur jag känner för min stamning just nu. 
 
Vem vet, imorn kanske den är som bortblåst. Uppdatering kommer. 
 
Nu till en anna grej. När jag gick hem från träningen, så fick jag skratta lite. Min näsa lät nämligen exakt, som Jim Carreys  i Mina,jag och Irene. Hilarious enligt mig.
 
Jaja, nu blire att fika, se lite tv och sen hopp isäng. Imorn är en ny dag och kanske en nystart i mitt liv. Bara jag inte måste läsa nån text. Då går jag apeshit on them. Och där, förstår ni. Gjorde jag en liten circle of life. Jag avsutade med avföring. Ni som sett South Park, ved vad jag pratar om. 
 
Tada!
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0