Det blir inte alltid som man har tänkt sig....
Efter att ha väntat i princip en evighet så var det bara mindre än en vecka kvar tills jag skulle få fara till Umeå och förhoppningsvis få ordning på ryggen. Det var ju ett perfekt datum för att verkligen få känna kärlek, nämligen alla hjärtans dag. Tänk er känslan över att en doktor tafsar på dig och liksom säger åt en att ta av sig tröjan på alla hjärtans dag. Är det inte kärlek?
Tyvärr fick jag ett samtal idag av att min tid blev ombokad. Nästa besök blir i mars, dock med samma villkor, nämligen röntgen, läkarbesök, tafsande, naket och förhoppningsvis lite kärlek. Men ska man vara lite allvarlig, så blev jag rätt besviken. Jag hade ju längtat efter att kanske få tilbaka mitt liv utan smärta och kunna spela fotboll samt jobba som vanligt. Men det är bara att bita i det sura äpplet och vänta tills nästa besök och hoppas på ett postivt besked. Men tyvärr verkar det som att det kan bli en sommar utan att kunna spela fotboll medans jag istället får fokusera på att komma tillbaka i god form för att kunna leva normalt. Men vem vet, jag kanske blir bra fortare än vad det är tänkt och då kanske, men bara kanske får ni se Malås Demichelis/Austin/Modric springa runt på fotbollsplanen i sommar.
Det är ingen idé att älta nå mer, beslutet är taget och nu är det bara att invänta kommande besök. Så håll alla era tummar och tår att det blir bättre. Då håller jag mina också.
Sen vill jag tacka min chef som har hittat andra uppgifter som gör att jag kan fortsätta vara på det underbara jobb jag har och alla sköna arbetskollegor.
Nä, nu ska jag få i mig lite mat och sen ladda för styrelsemöte.
Ha det gött!
Wänne Wännzon
