Part 3: Tapetsering klar. Nästa stop. Golv och Hyllor.
Oväntat nog, sitter jag på soffan med Mr.Tv och ett glas cola. Ja, jag vet att jag gör det rätt ofta. Men hey. Man måste njuta av livet och underhålla kompisar ( Mr. TV ). Ska alldeles strax göra nå fika och sen somna in till nån bra serie. Men först tänkte jag meddela hur det går med lägenheten.
Idag har vi ( läs; Farsan) hunnit tapetsera klart i lägenheten. Hans verktygsbälte ( JAG! ) gjorde sitt jobb, med att ge honom olika verktyg och ibland vara iväg, samt försvinna ibland. Precis som riktiga verktyg. Medans farsan höll på att tapetsera och jag var upptagen med att vara ivägen. Så höll morsan på med gardiner och dylikt. Det jag menast som är dylikt är en duk. Men jag tycker dylikt är ett sånt fränt ord. Dylikt....
Anywho. Jag blev iallafall sjukt nöjd. Och kan knappt vänta tills golvet är lagt. Och då jag har fixat mig nå taklampor. Men som sagt, tapetseringen blev grym!
Så än en gång. Tack till Mamma och Pappa, för deras stabila insats och hjälpsamma attityd. Ni är wunderbar! ( jag var i Tyskland i somras. )
Men helt smärtfritt gick det inte. Jag trampade på en spik, men som tur var gick det inte in hela vägen. Sen grinade jag inte. Så jag är stolt över det.
Jaja! Stay kvar tills nästa uppdatering!
Ciao!
Tack Mother and Father!
Nu sitter jag i soffan i min lägenhet. Jag sitter med ett glas trocadero samt tittar på filmen som handlar om mig. Nämligen Hulken. Tycker dom har speglat mig rätt bra. Speciellt med styrkan mm. Sen var det rätt att låta Norton spela mig. För folka säger att jag är rätt lik honom. Andra säger Olle Sarri. Och en del säger Alexander Bard. Själv anser jag mig, vara rätt lik en snubbe i filmen "Alla var där". Ni som har sett den vet vem jag pratar om.
Man är lite trött efter 2-dagars utflykt till Skellefteå. Men tröttheten byttes till glädje när jag stegade in i lägenheten. Det jag fick se, var att min mamma och pappa hade tapetserat i köket, samt börjat tapetsera i hallen. Dom är guld värda! Ni ska få nå fint sen, men jag vill se hela resultatet först. Så att säga....
Glädjen byttes senare ut mot sorg och ilska, när jag var tvungen att betala räkningar. Sen byttes den till glädje igen. För nu sitter jag här med mitt glas trocadero och Mr. Tv. Livet är som vanligt igen.
Imorn, blire en sväng till Arvidsjaur och därefter fortsätta med tapetseringen. Det känns bra med att det börjar bli lite förändring. Både i livet och lägenhet. Så just nu är jag en Wänne, som jag vill vara. Förutom vissa justeringar som behövs. Men det är där Arvidsjaur kommer in. Det får dock ta den tid det tar.
Nä, nu blire att heja fram Norton och bara chilla.
Hare bra!
Wännster!
Framsteg både i livet och lägenhet.
Efter att ha vaknat 06.12 i den kallaste lägenheten ever. Och ögon som var halvöppna, medans min underbara morgonrock gjorde sitt jobb. ( se cool ut och få upp värmen)
Var det dags för en ny arbetsvecka, efter en helg som vanligt som gick för fort. Efter att ha jobbat med snoret rinnandes från näsan, burit världens minsta mössa för att värma min skalle ( för mitt hår gör ju inte jobbet). Begav jag mig till Arvidsjaur för att få träffa min underbara talpedagog/allt-i-allo.
Jag har gått hos henne några gånger nu. Och som sagt. Jag har haft det up and down med min stamning mm. Men jag kan lätta säga att hon är den bästa jag har gått hos. Hon stärker mig, hjälper mig med olika situationer som är jobbiga, samt ger mig tips. Hon är en bra lyssnare och en klok människa.
Vi har fortfarande mycket att jobba på. Mest stamning men även bygga på mitt självförtroende och att jag ska stå på mig mer, samt inte tänka så mycket på min stamning och se den som nå fel. Våga säga vad jag tycker och våga misslyckas. Alltså att jag ska våga höras mer. Men hon har faktiskt gjort lite underverk. Jag vågar prata lite mer med okända människor. Vågar höras lite mer. Så hon är värd en hyllning i bloggen.
Jag ska dit fler gånger och förhoppningsvis ser ni en liten annorlunda Wänne framöver. Och inte till det sämre.
Angående tapetsering i lägenheten, så är det dags för att rent börja tapetsera. Efter att ha slipat i lägenheten och spacklat. Så ska jag och fatha tapetsera i veckan. Men ska jag vara ärlig blire mest farsan eftersom jag kommer vara borta en del i veckan. Men det känns skönt med en liten annorlunda tillvaro och ett lyft i lägenhet och liv.
Ciao!
Part 2: Slipning
Igår påbörjade jag att riva tapeter. Jag höll på i ca 3 min. Tills datorn kallade. Jag måste ju kolla filmnyheter. Efter det var jag ju tvungen att äta. Allt för att slippa riva tapeter...
Men så öppnades dörren. Arbetsledaren och hans partner in crime. Tha Motha. Då var det bara att säga adjö till datorn och säga hej till tapetsbortagningsmekanismenen (jag erkänner, jag kan inte alla namn på alla saker man använder. ).
Fatha visade mig hur man river tapeter. Jag såg, men trotts att mina ögon var öppna. Så såg jag ut som en fisk med den största fågelholken till mun i mannaminne. (Få upp den bilden i eran skalle)
Men till min lycka sa han även att man kunde slipa tapeterna. Jag log, ögona började vattnas. Jag tänkte, att det går ju säkert snabbt och man är effektiv. ( jag var ju tvungen att hänga med Mr. Tv igen). Så efter att ha täckt över my precious ( nej, det är inte mina könsdelar jag pratar om) utan min tv, dvd samt ps3. Och jag började slipa. Och som jag slipade! Dammet flög runt i lägenheten, på mitt bord, i min näsa och på mitt hår. Jag kände mig som den arbetare jag ville vara.
Efter att ha slipat till ca 18.30 så tog jag en paus och begav mig till C och P för att se Sverige spöa Kazakstan. Men tydligen hade jag missat höjdpunkten. Nämligen målet av Zlatan. Men Sverige vann ju. Och det var det viktiga.
Efter några matcher i FIFA begav jag mig hemåt. Tanken var att jag skulle fortsätta slipa. Men jag valde det säkra alternativet. Cola och Simpsons.
Så idag kommer domen. Kommer arbetsledaren vara nöjd? Kommer jag svettas när jag arbetar ( för första gången) ? Svaren på frågorna? Ja, mina vänner. Dom kommer säkert på nästa inlägg.
Ciao
Operation lägenhetsrenovering är igång. Part 1: Takmålning
Nu sitter jag här. Med färg på händerna, armarna och facet. Likt arbetaren på valfri verkstad, där man blir smutsig direkt man kommer in i fabriken, så det ser ut som man har arbetat hårt. Så, ser jag ut. Fast med vit färg. Skillanden är att den där fabriksarbetaren kanske har jobbat hårt, eller så kanske fabriksarbetaren stämmer in på min målande beskrivning ( HAHA ).
Efter att ha lagat en gourmemiddag a´la bullens och en skål med fil. Så valde jag och farsan att sätta igång med det jobbiga. Dvs målning. Farsan stod för 89% av målningen medans jag gjorde finliret ( i min skalle) det tråkiga jobbet ( i pappas skalle). Samt torkat färg intensivt som har farit på golvet, samt på mina precious högtalare mm.
Men nu är vi äntligen klar med part 1. Jag sitter här, hög som ett hus pga målningslukten. Längtande efter cola och sängen. Men först måste jag tydligen ta ur tvättmaskinen. För TYDLIGEN! Startade Tvätt-Alven den utan min vetskap efter jobbet. Och Tvätt-Alven Alfons! Skiter i att hänga upp den. För TYDLIGEN är Alfons en som startar saker men inte avslutar dom. Förbannade Alfons! Jaja. Bara att ta en tugga i den sura kiwin och göra jobbet. Sen får man unna sig cola och laddad för part 2. Riva tapeter.
Häng med på resan. Med Martin Timell Sr ( Farsan) och Mixen av Ola-Conny och Morgan som har tummen mitt i handen ( Wänne ). Det kommer bli en rolig, intensiv och underbar resa. Välkommen till ännu en trilogi (kan bli mer) i min blogg.
Ciao!
Lycka till och Derby!
För x antal år sedan lånade jag en skiva. Av en person, som senare skulle bli en otroligt bra och viktig person i mitt liv. Skivan jag lånade var Linkin Park. Den var såklart inte speciellt bra. Men man ville gilla "cool" musik på den tiden, och Linkin var tydligen coola. Jaja, det ska inte handla om dom.
Det är en liten hyllning till min vän, som drar sig neråt mot Stockholm eller närmare bestämt Enköping. För att prova på ett nytt jobb, samt bo i en kanske lite charmigare stad än Norsjö.
Jag och Pee-Dawg har upplevt mkt tillsammans. Från att resa 2 veckor till Cypern till att inte våga beställa på Max, när kön var extremt lång och vi ville inte skrika ut våra ordrar. Ja, vi var/är coola. Vi har suttit själv på bio 2 gånger (målet är att lyckas med det i Stockholm också. Men då måste vi se typ Snow White and The Huntsman part 2). Han har gett mig tips på bra musik från 80-talet. Vissa låtar har varit bra. Andra mindre bra ( på nån låt sa Pee-Dawg att jag skulle lyssna på refrängen. Men det var svårt. Låten tog slut och inte fan hade jag hört nån refräng. ). Vi skrattar åt samma kassa humor. Och ibland har han gett otroligt bra filmtips. Tex Ombytta Roller som är en liten pärla.
Han har fått/får mig att skratta många ggr. Han är en väldigt bra vän. Och jag vill önska honom lycka till på nya jobbet och staden. Sen ska jag självklart hälsa på.
Så lycka till med ditt nya liv.
Nu till nåt helt annat. Imorn spelar Malå IF mot Norsjö i fotboll. Tror matchen är 14.00 i Norsjö på Rännaren. Jag hoppas att Malåborna beger sig dit, för att heja fram oss till seger. Forza MIF!
Ciao!
Karaktär nr. 3 och annan skit.
Efter noga övervägande och massor av tv-tittande, samt lite onyttigheter. Så har jag äntligen kommit fram till nr. 3 i min favoritkaraktär inom serier. Jag ska fortsätta med dom sämsta inom serie och samma sak inom film. Mittemellan kommer jag lägga in hur det går hos min fantastiska stamningscoach i Arvidsjaur och mina framsteg inom det området. Så att säga....
Jag har som sagt sett mycket tv i mina dagar. Jag har utvecklat ett filmintresse som ingen i min familj har. Förutom kanske Broder P och Broder J. Dom ser iallafall film lite nu och då. Och dom ser HELA filmen. Yes i´m talking to you my sista from tha same motha!. Men nu har jag hamnat ur spår igen...
Jag hade några alternativ som jag valde mellan. Robert i Alla älskar Raymond. Men jag kände att han kanske inte skulle hålla i en egen serie. Likadant med Wolowitz i Big Bang Theory, som jag tycker är mkt bättre än Sheldon. Sen tänkte jag även på Kevin James karaktär Doug Heffernan i King of Queens. Otroligt charmig karaktär, med underbar slapstick. Man kan bara inte hata Kevin James. Trots hans val av filmer ibland. Grown Ups anyone?
Doug Heffernan var närmast att ta tredje platsen. Han skulle stå sig i en egen serie. Men tyvärr fäll han på målsnöret. Andra kandidater var Niles Crane i Frasier ( Hilarious) och Kenny Powers ( En karaktär man vill tycka om, men det går bara inte. )
För länge sen köpte jag en box, för 999 kr. Den innehåller 8 säsonger och en film. Serien var aktuell när jag gick skola i Arvidsjaur. Mina polare L och P såg den. Men istället såg jag på Blade och drömde mig bort, till att bli hälften vampyr och hälften människa. Istället vart jag hälften människa och hälften en krok ( min rygg...).
Men efter påtryckningar av min Richard Gere aka Limpan. Så bestämde jag mig för att köpa serien och ge den en chans. Jag beställde hem serien 24. Denna lite nyskapande serie, med fränt bildspel (säger man så? ) Och höga tempo och spänning. Så blev jag fast. Visst jag har tappat lite, och börjat se lite Walking Dead. Men Jag har serien hemma. Så jag lovar att se klart det.
Vinnare av karaktär nr. 3 är alltså Jack Bauer. Denna hårda människa, som går över allt och alla för att det ska bli som han vill. Och att hans familj ska vara säkra. Han spelas av Kiefer Sutherand. Denna lite underskattade skådis, med den härliga rösten och coola utseende. Han spelar karaktären med bravur. Och varje avsnitt, varje scen i 24 är bra. Så ett tips, se det och bli in love i Kiefer Mr. "Bauer" Sutherland.
Nu lite annan skit. Idag var jag nära på att göra the perfect poop. Alltså, att papper behöver ej användas. Men det gick inte hela vägen. Det var dagens skitrapport.
Wänne over and out!
