Ännu ett besök, ett givande besök och utvecklande besök.
Hejhej,
Så har jag varit ännu en gång i Arvidsjaur och fått träffa underbara Åsa, för att få fortsatt hjälp och försöka/kunna klara av ett hinder. Ett hinder som jag har beskrivit som kanske detstörsta hinder jhag har upplevt hittills. Men det är ett roligt hinder, det är ett spännade hinder men det kanske är framförallt ett hinder som enligt Åsa har dykt upp för att jag ska fortsätta utvecklas och se hur långt jag kommer och kan gå.
Vi går mot ljusare tider, både vädermässigt men även för mig själv i mitt inre. Visst har jag haft nån dipp här och där, och har fallit tillbaka i gamla synder. Där jag har sett till att andra ska ha det bra före mitt egna självmående. Det är dock en person jag är, men har på senare år lyckats hitta en balans där det hjälper mig också. Åsa sa att hon hade sett ett ordspråk som sa " Innan du säger ja, då ska du även se till att du säger ja till dig själv också" tror det var nå sånt. Men det var iallafall väldigt talande och ett ordspråk jag ska försöka gå efter. Skit i att ha dåligt samvete, våga säga ifrån, våga gå din egna väg, våga ta en chans men framförallt våga misslyckas. Det är där jag har fallit tillbaka i gamla synder. Jag har varit rädd för att misslyckas, inte alltid vågat stå för det jag har gjort och har försökt vara alla till lags. Dock känns det som Åsa sa, att jag har börjat hitta tillbaka till den jag vill vara, genom att upptäcka att jag har gått tillbaka lite i utvecklingen, och påbörjat min resa mot att övervinna detta hinder som jag finner intressant ,spännande och framförallt rätt utvecklande.
Jag vet att jag skrev hinder ca 1000 gånger, men jag skyller på min stamning och att jag stammar även när jag skriver så det så. Ibland måste man få skämta om sitt handikapp, för nog fan är det bättre att skratta och vara glad än att vara ledsen och sur. Mitt standardskämt om min stamning är ju att jag helst inte ringer och beställer pizza, för det blir så dyrt när jag beställer flera pizzor. Jaja, nu vek jag av lite, men ni förstår säkert vart jag är på väg med mitt liv och den jag är och det är ju därför jag får hjälp av Åsa, men även av mina nära och kära samt M som har hjälpt mig oerhört, och fortsätter göra det på sitt sätt.
Lite uppdatering om Coventry då. Vi håller oss flytande ovanför strecket och tog en livsviktig seger mot Bristol City. Dock är det några matcher kvar, och kontraktet är inte riktigt klart än. Coventry får även spela på sin hemmaarena nästa säsong, då dom (tror jag) har kommit överens med hyran som dom delar med ett rugbylag.
På filmfronten har det varit lite tittande men mer beställande, så jag har x antal lager film och serier som jag måste börja beta av. Vet bara inte vart jag ska börja, eller jag vet vart en polare vill var jag ska börja. Och det är att se Breakin Bad eller The Boys, så det får väl bli nån av dom serierna då.
På tal om serier, så har ju faktiskt sett två avsnitt av Snöänglar på svt. En riktigt bra och spännande serie och grymma skådespelarprestationer framförallt av Ardalan Esmaili och Josefin Asplund. Så det är ett hett tips iallafall.
Nä, nu ska jag gå på en promenad och lyssna på senaste avsnittet av When we were kings. Det handlar ju om mitt älskade Halmstad, och det är ju bra uppladdning inför allsvenska som börjar på lördag där mitt älskade HBK är tillbaka.
Ha det gött, så hörs vi.
