lifeofwnne.blogg.se

Jag är rädd för många saker! Tex när min lillebror står bakom ett hörn och skrämmer mig. Då skriker jag så högt att min storebrors hund börjar yla (kan det vara så att när jag skriker låter jag som en hundvissla?) Jag kan även bli rädd för olika skräckfilmer (Paranormal Activity mm) men mina 2 största rädslor är när jag inte vet vart jag har människor/djur. Min syster har 2 underbara barn och jag älskar dom över allt annat. Dom är verkligen olika. Den äldre är lugnet själv och man vet ungefär vart man har hon. Dock den yngre är ibland tickande bomb. Jag säger inte det för att vara taskig,för det är det som gör henne så speciell och alldeles underbar också. Hon är nämligen sjukt rolig. Dock kan hon få för sig att tex när vi ska ut och leka i snön och jag ska hjälpa hon klä på sig och hon säger att handsken sitter fel,sen börjar hennes underläpp darra. Det är då min rädsla börjar komma. Då kan inte ens världens äckligaste skräckis eller min lillebror skrämma mig mer. Det är nämligen då jag har tappat kontrollen över situationen och det skrämmer mig. Jag är inget kontrollfreak,men jag blir lätt nervös utan anledning och det är nåt jag måste förbättra mig på. Tex när man ska hitta den rätta" att bli livrädd för att prata med nån man tycker om eller man känner att man skulle vilja leva sitt liv med och inte våga gå fram och prata,kan tyvärr innebära ett liv i ensamhet. Det ska ingen behöva uppleva och det vill jag inte heller. Så på nåt sätt måste jag övervinna min rädsla,men hur? Första steget blir iallafall att klä på mina systerdöttrar utan att få panik. Efter det kan jag ta nästa steg,för att närma mig den "rätta". 

 

 

Min andra rädsla är hästar,men det tar vi imorn. För maken till farliga djur finns inte...

 

Sen som avslutning vill jag bara säga att jag älskar mina systerdöttrar och kommer alltid att göra det. Ordet älskar är nåt jag också kommer ta upp inom en snar framtid..