lifeofwnne.blogg.se

Halloj!

 

Nu har vi alltså spelat 2 matcher i Div 4. Första matchen var en otroligt stabil insats av oss, där vi vann med 5-2 mot Morön Bk 2 på bortaplan. Vi spelade disciplinerat, tog tillvara på chanserna och kämpade för varandra. Otroligt bra insats. Spelar vi sådär, så är det inte många lag som spöar oss. Kanske Coventry och Tiki-taka Halmstad. 

 

Och så i lördags, kom första och förhoppningsvis enda förlusten. Vi förlorade med 2-1 mot Kågedalen. Där vi var riktigt bra i första halvlek och hade ledningen med 1-0. Men så i andra halvlek, så hände nåt, som jag inte riktigt har nåt svar på. Vi spelade helt enkelt inte bra. Visst, vi kämpade och gav aldrig upp. Men vi fick springa helt i onödan, vi gav dom ytor och slog bort bollar. Jaja, det är sånt som händer. Man lär sig, av sina misstag. 

 

Men nu hoppas jag, att ni verkligen kommer och hejar fram oss till seger mot Sunnanå på lördag. Matchen spelas på Tuvan, kl 14.00. Tror jag. Vi behöver ert stöd, och vi ska ge allt för att inte få uppleva ännu en förlust. 

 

 

Nu har jag haft ett litet uppehåll med min talpedagog. Men det vi sa, när vi hade senaste mötet. Så var det att prata lugnt och inte tänka så mycket på stamningen. Men jag har tyvärr, pratat lite för fort på slutet och då har jag märk att jag har stammat mer. Varför jag pratar för fort, det tror jag beror på att jag vill "göra bort" för att inte behöva prata för mycket. Men det är ju helt fel väg att gå. Så nu ska jag banne mig, börja prata långsamt. Det ska in i skallen, stanna där och sen ska det komma automatiskt. Då, mina vänner. Tror jag att mina stamning är ett minne blott. Får jag bara ordning på tempot, samt att inte bry mig att jag stammar. Då är det victory för Wänne mot stamningen. Den 28 maj, har jag träff igen med min talpedagog och då ska vi se, vad vi hittar på för teknik. Men det får ta den tid det tar, bara det funkar tillslut. 

 

 

Jag har förresten nåt spännande framför mig. Jag har nämligen sökt både skola och jobb. Så, det känns som att det kan ske en stor förändring i mitt liv. Och det känns både bra och rätt. Och jag hoppas innerligt att jag kommer in på nån av utbildningarna jag har sökt. Men jag håller er uppdaterad när jag vet mer. Men lite pirrigt är det i kroppen. Men det känns som att jag behöver en slags förändring. Dels för att prova nåt nytt och sen kanske få en nystart och på det sättet behandla min stamning genom att påbörja ett nytt kapitel. Men den 11 juli, så vet jag om jag kom in på utbildningen eller inte. 

 

 

Nu har jag skrivit klart. Nästa inlägg kommer att handla om hur jag fick smeknamnet Wänne och förhoppningsvis några positiva fotbollsresultat. Men tills vi ses igen, så får ni ha det gött!

 

Ciao!

Hälsningar Wänne