Viktuppgång har inte bara sina fördelar...

Tjenixen!
 
Jag har i hela mitt liv varit rätt liten för min ålder. Det har inte spelat någon roll ifall jag har ätit massa mat och inte motionerat allt för mycket. Min vikt har ändå legat på 64-67 kg (typ). Under min första 30-års koll så vägde 65 kg tror jag och var kanske 177 cm lång. Helt okej, men inte var jag en stadig grabb/man. Dock har min vikt lett till att jag har kunnat utnyttja min snabbhet (jag har varit rätt snabb under mina år) när jag har spelat fotboll. Visst har jag fått tacklingar och flugit som en vante när en yngre förmåga från Skellefteå (som på papper är typ 14, men ser ut som 32 och likadan kroppsform som The Rock) har tacklat mig. Men kag har alltid ställt mig upp och försökt utnyttja min snabbhet till min fördel. Det har jag lyckats rätt bra med. Ända tills nu...
 
Den så kallade uppföljningen på min 30-års koll ledde till nyheter jag inte hade väntat mig. Jag hade gått upp 12 kg (tror jag) på ett år. Jag kan skylla en del på min medicin, men det betyder ju inte att jag ska sluta motionera. Men det hade jag tydligen gjort. För magen växte, håret hade försvunnit för längesedan och kan kände mig närmare som en 65-åring än en 30-åring. Men jag försökte vända det till nåt positivt. Jag hade en liten dialog i min skalle. den lät ungefär såhär : "Men Wänne, nu är du ju så stadig att ingen kan tackla dig lika lätt som förut. Du vinner på det här yao"
 
"Men wännes hjärna. Vad ska jag göra när mina motståndare är snabbare än mig?
 
" Men det är ju skitenkelt! Ställ offside. Det funkar hela tiden. Demichelis gör ju sånt och han är klån bäst"
 
"Ja, det är klart."
 
Viss modifikation, men ungefär så lät det. Sagt och gjort så hann jag spela några matcher med min uppskattade matchvikt på ca 75 kg. Det gick helt okej i början. Jag orkade inte 90 minuter men jag gjorde nog årets mål på våran första hemmamatch. Tyvärr gick ju ryggen sönder och det blev som det blev. Men jag var stadigare i närkamperna och fick ett helt annat fotbollstänk. Nu måste jag bara hitta kombinationen mellan styrka och snabbhet. Får jag bara kolla upp ryggen i Umeå, så jag får en slags diagnos och sen vågar börja träna för fullt. Då ska jag chocka min kropp, mina vänner, mitt lag och min familj. En ny Wänne ska dra på sig tröja nummer 17. En ny Wänne ska visa att Malå IF är alltid ett lag att räkna med. Forza MIF.
 
 
Men det är klart. Den nya Wänne kommer nog inte vara andfådd efter att ha sprungit från lägenheten till soprummet och tillbaka. För det mina vänner. Det tyder på att ens kondis har gått i ide....
 
Nä, nu ska jag heja fram Sweden till seger. 
 
Hare gött!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0